Galleri

Det vändbara perspektivet.

Under de senaste åren har jag använt mig av händelser ur arbetslivet som utgångspunkt för ett utforskande av gruppdynamik. Genom att vända på kakan omvandlas till synes cementerade föreställningar om makt, hierarki, mytbildning och geni-kult till en säregen, dynamisk bildvärld som för tankarna till Rorschachtest, men också till Arcimboldos lekfullt reversibla stilleben.

Jag öser inspiration ur det mellanmänskliga samspelet, ur mönstrets hypnotiska och ibland destruktiva kraft, ur känslor att gå till botten med.Jag började arbeta med bilderna till serien Upside downparallellt med mitt arbete som scenograf inom scenkonst. Jag målade med gouachefärg på papper, i början av praktiska orsaker. Ateljén var i hemmaköket, jag hade ett litet barn och ville undvika lukt och kladd. Det tog ett tag att vänja mig av med oljefärg och större dukar som jag tidigare arbetat med. Men nu är gouache min absoluta favorit, trots att jag har flyttat ur köket och in i en mer ändamålsenlig ateljé.

Under åtta års tid växte bildserien. Det blev för mig ett sätt att bearbeta händelser i livet, framförallt i arbetslivet, där egna och andras erfarenheter blev min motivbank. Hur tystnadskultur och kriser inverkar på människors mentala och fysiska mående. Att arbeta i stora kreativa projekt kan vara fantastiskt eller vedervärdigt beroende på gruppens konstellation och ledarskap. I mina bilder filtrerar jag verkligheten genom mitt undermedvetna och kryddar med externa referenser. Motiven är inte direkt föreställande, det gömmer sig olika former och figurer däri. Jag kallar det ”diskbänks-surrealism.”